tisdag 16 april 2013

Vad kommunfullmäktige kräver

Kommunfullmäktiges, KF, möte 29/4 närmar sig med stormsteg. För att KF ska kunna ta ett beslut krävs att frågan är helt utredd. 2012-11-26 återremitterades BUNs beslut om nedläggning av Blomskogs och Böns skolor av KF. Vid mötet 2013-02-25 återremitterades det åter igen. Det här är vad KF kräver i sin återremiss.

Barn- och utbildningsnämnden har tagit beslut om nedläggning av skolorna i Bön och Blomskog hösten 2013. I beslutsunderlaget finns inte angivet vilka konsekvenser beslutet får för verksamheten samt vad verksamheten sparar på nedläggningen av skolorna i Bön och Blomskog. Kommunfullmäktige beslutade därför att återremittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden för en komplettering av beslutsunderlaget som skulle innehålla följande punkter: Underlag som beskriver nettobesparingen i pengar och hur den beräknas, konsekvensanalys för verksamheten efter nedläggning och flytt av elever innehållande följande aspekter: Elevernas placering, storlek på klasserna, kostnader för skolskjutsar, konsekvensanalys för kommunens lokaler efter nedläggning av skolorna samt en beskrivning av nödvändig förankringsprocess hos de parter som blir berörda av skolnedläggningarna. 


En sammanfattning i punktform gör kravet lite tydligare:

  • Underlag som beskriver nettobesparingen i pengar och hur den räknas
  • Konsekvensanalys för verksamheten efter nedläggning
  • Flytta v elever
    • Elevernas placering
    • Storlek på klasserna
    • Kostnader för skolskjutsar
    • Konsekvensanalys för lokaler efter nedläggning av skolorna
    • Beskrivning av nödvändig förankringsprocess

Majoriteten i både Barn- och utbildningsnämnden, BUN, samt kommunstyrelsen, KS, har båda lagt sitt förslag till beslut till KS inför den 29/4. Inte i något av besluten finns de underlag som KF kräver. Men då kan väl KF helt enkelt inte ta ett beslut om nedläggning? Nej, man kan tycka det, men se bara hur beslutsprocessen gått till hittills...

Majoriteten i BUNs AU har lagt sitt förslag till BUN trots att samtliga punkter ej är utredda. Beslutsunderlaget är alltså otillräckligt. BUN tar beslut trots detta och skickar samma bristfälliga beslutsunderlag vidare till KSAU. KSAU anser att beslutsunderlaget är tillräckligt och lägger sitt förslag till beslut till KS med samma bristfälliga beslutsunderlag som kom från BUN. Majoriteten i KS har samma uppfattning om beslutsunderlaget som majoriteten i BUNs AU, BUN och KSAU och skickar detta vidare tillsammans med sitt förslag till beslut till KF. Nedläggning av tre skolor inom två år.

Men om beslut tagits i både BUN och KS, då måste ju beslutsunderlaget vara tillräckligt? NEJ!

Se bara på de punkter som Lärarförbundet pekar på i sin skrivelse? De har varken BUNs AU, BUN, KSAU eller KS tagit hänsyn till. Hur kan man göra så?!?!? Hur kan man bortse från brister och behov i klassrum, skolgård, matsal, fritids samt den ökade arbetsbelastningen? Punkter som Lärarförbundet klart och tydligt beskriver.

Vidare saknas konsekvensbeskrivningar för nedläggning av Töcksfors högstadium, grundlig kostnadsutredning för skolskjutsar, konsekvensbeskrivning av lokalerna efter nedläggning, storlek på klasser mm mm. Hur kan majoriteten i BUNs AU, BUN, KSAU och KS anse att utredningen är komplett? Inser ni vad ni har gjort?! Det är våra barn det handlar om!

Allmänheten, föreningslivet och näringslivet har skickat in fler skrivelser än någonsin till kommunen i den här frågan. Borde inte det betyda något? På möten för BUNs AU, BUN, KSAU och KS tas inte skrivelserna upp till diskussion. Det förutsätts att samtliga ledamöter har läst dom på egen hand. Så mycket för samhällets åsikter! Så mycket för demokrati!

Den 29/4 anordnar Föräldragruppen för skolutveckling en demonstration mot KFs planer. Mer info kommer här på bloggen inom kort. Slut upp på demonstrationen du också!!!

7 kommentarer:

  1. Jag måste säga att den utredningen som är gjord och även projektbeskrivningen är mycket komplett.Där framgår klassernas nuvarande storlek och vad de sedan kommer bli,hur mycket vi sparar ekonomiskt och vad som i dag fattas mm Det finns endast en komplett skola i dag och det är silbodalskolan däremot är lokalerna katastrof,att säga att bygget ska vänta är vansinne! det finns lärare som gått där dag ut och dag in under ca 20 års tid i mögelskadade och utan ventilation mm barn som går där i 3 år då på högstadiet hur mår dom?Skolorna i kommunen saknar hemmkunskap,slöjd, t.o.m gympasalar,bibliotek och handikappsannpassning lärare åker till Töcksfors och byggdeskolorna,det saknas en bra elevhälsa all simmundervisning sker i Årjäng! är detta verkligen något bra sätt att låta våra barn gå i ? därefter finns det inte ens förskoleklasser på de flesta byggdeskolorna! och i år finns inte en enda i åk 6 i blomskog,skulle detta vara bra kvalite på befintliga skolor?är det ekonomiskt försvarbart?Hur ska underskottet BUN har finansieras? var skall vi få pengar till att anpassa samtliga skolor till dagens krav?var ska vi få lärare i från till samtliga skolor?då vi i dag har problem..mest av allt är det bra att tex vara 2-3 elever i en klass ,i stort sett samtliga elever som flyttar in till silbodal tycker detta är bra,spännande och roligt.Därefter vilken fritid har då alla de barn som i dag åker skolskjuts? de har faktiskt en fritid! trafiksituationen skall göras om som bara den är livsfarlig på skolans område,planer på renovering av låg-mellan både i T-fors och Årjäng finns och måste göras så alla elever får en bra arbetsmiljö.Väldigt många kommuner i sverige gör om och skolverket har sagt att 2015 ska allt vara klart.Grums kommun hade en folkomröstning och där följde man sitt beslut och inte folkomröstningen! en sådan är bara rådande enl lagen.I projektbeskrivningen framgår också kostnader.Hur många föräldrar är egentligen med från silbodalskolan där det finns ca 1000 föräldrar?en skattehöjning till är omöjlig,vem vill flytta till den kommun i sverige som då kommer ha den högsta skatten?jag som ensamstående har inte ekonomi till detta och många fler med mig,inte heller våra pensionärer.Alla partier var eniga om ett nytt högstadium och en riktad skattehöjning till detta.Debatten har gått för långt i vissa fall,hot,kränkningar och rena lögner och påhopp..mycket negativt för vår kommun och för de som drabbas.Jag blev själv utsatt för hot av en förälder från blomskog innan mötet i kf där vi skulle ta upp frågan gällande folkomröstning el ej,men jag valde att inte polisanmäla däremot finns hoten utskrivna.Vill också säga att Lars G påstått mig vara politisk vilde,då är väl samtliga som ändrat parti detta! Den frågan intressegruppen här mest tar upp gäller byggdeskolorna då uppfattas den också som en grupp för dessa inte skolutveckling.Det är utveckling vi nu får för våra barn det är ju dem vi satsar 100 miljoner kr på.Theres

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Theres
      Jag vill börja med att beklaga att du utsatts för hot. Oavsett åsikt så skall den respekteras, även om åsikten inte delas.
      När det gäller framtida skolorganisation så delar inte Föräldragruppen för skolutveckling din åsikt. Vi anser att beslutsunderlaget brister på många punkter. Jag väljer att svara på dina frågor/kommentarer under sammanfattande rubriker. Eftersom mitt svar blir så långt måste det delas upp i flertalet delar. Högst 4096 tecken i ett och samma svar är tydligen tillåtet...

      UTREDNINGEN
      Att sammanfatta nuvarande klasstorlekar och sedan addera tillkommande elever om skolorna läggs ner, ja den sammanställningen finns, men frågan är hur Stenbratt har räknat? I utredningen redovisas en befolkningsprognos fram till och med läsåret 2018/19. Utredaren har valt att beskriva utvecklingen från läsåret 2004/2005 och pekar på en 25 procentig minskning av underlaget fram till läsåret 2018/2019. Fram till situationen idag är minskningen inte större än ungefär 7 procent vilket i sig verkar vara en tveksam prognos med tanke på antalet barn i aktuella åldersgrupper idag, de åldersgrupper som kommer att gå i grundskolan läsåret 2018/2019 om de inte flyttar från kommunen. Det framgår överhuvudtaget inte av utredningen hur den aktuella prognosen är uppbyggd och vilka antaganden som gjorts.

      Radera
    2. EKONOMI
      När det gäller ekonomin är utredningen långt ifrån komplett.
      Beräkningarna av förändringarna är schablonmässiga och tar inte hänsyn till alla faktorer som påverkar kostnadsbilden. Det finns ingen analys av alternativa scenarier, det framgår inte hur förändringar i förutsättningarna påverkar ekonomin eller möjligheterna att genomföra förändringarna. För att få en helhetsbild måste även förskolans och skolbarnsomsorgens organisation utredas samtidigt som grundskolans, en ingående analys av lokalfrågorna inklusive kostnaderna för förändringar måste också till för att få ett beslutsunderlag som är acceptabelt.
      Kostnaderna för grundskolan i Årjäng ligger på ungefär den genomsnittliga nivån för övriga kommuner i storleksgruppen mellan 5 000 – 10 000 invånare och lägre än snittet för gruppen glesbygdskommuner i SKL:s indelning av kommuner.Regeringen har lagt fram förslag till förändringar i utjämningssystemet. För Årjängs kommun skulle förslaget innebära på sikt en förstärkning av budgeten med drygt 15 miljoner kronor. Justeringarna i kostnadsutjämningen ger kommunen bättre utfall för såväl förskola, grundskola som vård och omsorg. Så tack vare en gles befolkning får kommunen mera pengar från utjämningssystemet. Att då tänka sig att dessa medel går till att bevara skolorna är ju ganska logiskt. Det är helt orimligt att nu besluta om avveckling av skolor utifrån historiska underskott, nu finns möjligheter att se framåt och stärka verksamheterna, vara offensiv och försvara den goda skola vi har i kommunen!

      SILBODALSKOLAN
      Jag är inte riktigt med på vad du menar när du säger att Silbodalskolan är den enda skola som är komplett i kommunen. Kan det vara så att du ser att en skola är komplett om den har "tillräckligt" med elevunderlag från förskoleklass upp till åk 9? Är det det som kännetecknar en komplett skola? Vi ser Silbodalskolan som en skola som skulle kunna bli riktigt bra, men som tyvärr, lokalmässigt, är eftersatt i dagsläget. Här vill jag hänvisa till Lärarförbundets skrivelse som redogör för situationen på ett mycket bra sätt. Om Silbodalskolan skall ta emot fler elever behöver lokalerna ses över och renoveras innan klasserna utökas. I det beslut som KF fattat så har 100 miljoner avsatts till nybyggnation och renovering av Silbodalskolan. Det som gör oss riktigt oroliga är att Silbodalskolans låg- och mellanstadielelever med tillhörande personal, inte kommer att få ta del av dessa pengar eftersom kostnaden för högstadiebygget har visat sig överskrida 100 miljoner. Och då ingår inga inventarier. Sedan har BUN understrukit att även om exempelvis Blomskogs skola läggs ner, så skall inga lärartjänster/resurser följa. Här frångår de Stenbratts rekommendationer, frågan är varför? Hur resonerar man om arbetsmiljön för lärare och elever i det här fallet?
      Tyvärr saknar Silbodalskolan aktiva föräldraföreningar, men på våra möten deltar föräldrar från skolan med sina personliga åsikter. Alla är välkomna, oavsett åsikt!

      Radera
    3. BYGDESKOLOR
      Vissa undervisningsmöjligheter så som slöjd, idrott och hemkunskap saknas på några av kommunens bygdeskolor och all simundervisning sker i Årjäng efter det att KF beslutade nedläggning av Töcksfors simhall. Här har du helt rätt.
      Förskoleklasser saknas tyvärr på en del av bygdeskolorna, men i de flesta fall så löser man situationen på ett mycket bra sätt där kvalitén på verksamheten bibehålls för både lärare och elever.
      Huruvida åldershomogena eller -blandade klasser är det bästa alternativet finns inget enkelt svar på. Forskningen kring detta är inte enig, men om jag tolkar dig så är skillnad i vår kommun eftersom "i stort sett samtliga elever som flyttar in till Silbodal tycker detta är bra, spännande och roligt"? Det låter ju toppen, men jag är rädd för att så inte är fallet. Jag misstror inte Silbodalskolan och deras lärare. De gör garanterat sitt yttersta för att alla ska få det så bra som möjligt, men i det förslag som ligger från BUN så får de inte de rätta förutsättningarna att driva den pedagogiska verksamheten på avsett sätt.

      TRAFIKSITUATION
      Skolskjutsarna är en av de delar i utredningen där vi anser att det råder stora brister. Här är inte redovisat hur mycket man sparar eftersom den här delen kräver så mycket mer än schablonmässiga siffror som Stenbratt använt sig av. En enkel frågeställning som bör vara lika enkel att svara på, om man nu gjort en tillräcklig utredning, är hur många turer är det beräknat att gå per dag mellan respektive skolor? Det här finns inte redovisat och därför är alltså siffrorna i utredningen schablonmässiga och inte förankrat i verkligheten.
      Barnen som idag åker skolskjuts utgör ett betydande antal i kommunen och som du skriver, de har en fritid. MEN! Detta är många gånger tack vare att det inte är så långt till bygdeskolan eller högstadiet. Vad händer om bygdeskolorna försvinner och om alla högstadieelever skall studera i Silbodal? Jo, resvägarna och tiderna som spenderas i en skolbuss ökar avsevärt! Från delar av Östervallskog så kommer eleverna att ha närmare 5 mil till högstadieskolan. Är det rimligt? En jämförelse kan göras med en gymnasieelev. Om restiden överstiger 2 timmar per dag hemmet-skolan-hemmet är eleven berättigad inackorderingsbidrag. Eleverna i Östervallskog kommer med största sannolikhet att spräcka den 2-timmarsgränsen. Vi är rädda för att eleverna tvingas välja mellan fritid och läxor. Än en gång, är den restiden rimlig?

      BEHÖRIGA LÄRARE
      Årjängs kommun har ett problem med att rekrytera behöriga lärare. Varför inte satsa på lärares kompetensutveckling och flexibel organisering och bygga upp ett attraktivt alternativ i kommunen där utvecklingen av skolan utgör en viktig grund i kommunens vision och strategi?

      SKATTEHÖJNING
      Skattehöjningen som beslutades av KF avsåg kostnaden för nybyggnation och renovering av Silbodalskolan. Inte enbart ett nytt högstadium. Så som kalkylerna ser ut idag så kostar enbart den nya högstadieskolan mer än de 100 miljoner som KF beslutat om. Utan inventarier. Vem vill flytta till den kommun i Sverige som inte fördelar pengarna till det som de är avsedda för?

      Radera
    4. FOLKOMRÖSTNING
      En folkomröstning är som du säger rådgivande och det finns inget krav på att utfallet skall följas. Hur KF i Årjängs kommun kommer att göra har vi inte fått något svar på ännu. Varför?
      Det vi däremot vet är att kommunallagen även säger följande i 5 kap 34 §:

      "Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande". Att ha folkomröstningen efter KF:s beslut är inte att ha den som ett led i beredningen. Bryter KF mot lagen?

      Föräldragruppen för skolutveckling arbetar i allra högsta grad för utveckling av kommunens samtliga skolor och det framgår tydligt i vår skrivelse med förslag till beslut i KF 2013-04-29. Du hittar hela skrivelsen här på bloggen, men i stora drag så kan den sammanfattas så här:

      * Inga nedläggningsbeslut före valet 2014.
      * Åtgärda problemen på låg- och mellanstadiet på
      Silbodalskolan.
      * Bygg en ny högstadieskola, endast anpassad till
      Silbodalskolans elever, men planera denna så det är
      förberett för ytterligare tillbyggnad, om det blir beslut
      om en gemensam skola i kommunen efter valet 2014.
      * Åtgärda problemen på låg- och mellanstadiet i Töcksfors

      Jag hoppas på att jag svarat på samtliga av dina frågor.

      Hälsningar Cecilia Axelsson, Ordförande Föräldragruppen för skolutveckling

      Radera
  2. Vill bara göra ett inlägg i debatten.

    Det behöver inte vara så att den enes bröd blir den andres död i den här frågan. Används pengarna på rätt sätt, genom skattehöjning och skatteutjämning, så kan Silbodalskolan få den upprustning/nybyggnation som absolut behövs samt att skolor kan bevaras samtidigt. Finns viljan så FINNS pengar till både och.
    Det finns ingen automatisk koppling mellan att Silbodalskolans högstadium är eftersatt och att vi har bygdeskolor.

    Sen är det givet att man inte kan ha kvar massor av skolor överallt till vilket pris som helst. Men utredningarna ska vara gjorda grundligt och korrekt och man ska kunna stå upp för argumenten och tankarna som gjort att man kommit fram till sitt beslut. Detta är något som tar tid och djupa och noggranna diskussioner, därför bör man vänta till efter valet med några beslut. Man bör också ge förankringsprocessen hos eleverna det gäller längre tid än några månader över ett sommarlov.

    Beklagar också att människor ägnar sin tid åt hot istället för konstruktiv debatt/diskussion. BRA att du uttrycker dina åsikter här Theres!
    Mvh Marie Nävehed

    SvaraRadera
  3. Hej Threse!
    Jag vill bara ge ett litet kort svar. Många barn idag åker skolskjuts OCH har en bra fritid men det beror på att det inte är lika långt till Töcksfors som till Årjäng. Vissa elever kommer få över 180-200 mil/mån från Östervallskog till Årjäng, vilket är mer än en förbubbling mot idag. Böns skola har lokaler för alla ämnen,vilket du som fullmäktigeledamot påstår att de inte har.På vilket vis kommer vår kommun få en ekonomi som tillåter förbättringar av låg/mellan på Silbodal och Töcksfors när all skattehöjning ska gå åt till ett högstadie? För vi ska väl inte offra både bygdeskolor OCH centralortens låg/mellan??
    Mvh Jennie Persson, ordf Föräldraföreningen i Östervallskog

    SvaraRadera